Byte av stuprör och hängrännor på flerfamiljshus i Hässelby Gård, Hässelby

Byte av stuprör och hängrännor på flerfamiljshus i Hässelby Gård, Hässelby sker ofta när äldre plåtdetaljer har börjat rosta i skarvar, krokar har tappat fall eller vatten leds för nära fasad och sockel. På större bostadshus märks problemen snabbt genom överfulla rännor vid skyfall, isbildning vintertid och missfärgningar på puts eller tegel, vilket gör att hela avvattningen behöver ses som en sammanhängande del av takets funktion.

Beskriv ditt projekt

Så genomförs byte av takavvattning på flerfamiljshus i Hässelby Gård, Hässelby

På flerfamiljshus börjar arbetet med att rännsträckor, gavlar, hörn, utkastare och anslutningar mot brunnar mäts in. Takfotens linje kontrolleras samtidigt eftersom en skev underkant annars ger ojämnt fall även med nya delar. En lutning på omkring 2,5 till 5 mm per meter brukar eftersträvas så att vattnet rinner mot stuprörets placering utan att bli stående i rännan. Infästningar granskas noga, särskilt vid äldre träfot där rötskadat virke eller uttorkade skruvfästen förekommer bakom den gamla plåten.

Demontering och kontroll av underlaget

Gamla hängrännor lyfts ned i sektioner och stuprören tas loss från väggfästen, ofta från översta skarven och nedåt för att minska belastningen på fasaden. När delarna är borta blir det lättare att se om fotplåt, takfotsbräda eller konsoler behöver justeras innan nytt material monteras. På putsade fasader kontrolleras särskilt sprickor runt rörsvep och genomföringar, medan tegelfasader ofta kräver nya infästningspunkter i fasta fogar snarare än i skadat murverk.

Val av material och dimensioner

Till flerfamiljshus används ofta hängrännor i lackerad stålplåt eller aluzink, i dimensioner som 125 mm eller 150 mm beroende på takyta och antal nedlopp. Stuprör väljs vanligtvis i 90 mm eller 100 mm. Materialvalet styrs av takets övriga plåtdetaljer, husets uttryck och hur utsatt läget är för löv, snö och slagregn. Skarvar tätas och monteras med rörelsemån där längre sträckor kräver det, så att temperaturskillnader inte leder till knäppningar eller sprickor i anslutningarna.

Hitta rätt hjälp för arbetet

Infästning, fall och anslutningar mot mark

Nya rännkrokar sätts med jämna centrumavstånd, ofta omkring 600 mm, men tätare där snölasten brukar bli hög eller där långa rännor samlar stora vattenmängder. Första och sista krokens höjd bestämmer fallet, och därefter spänns linje upp så att hela sträckan blir rak. På längre fasader delas systemet ibland upp med flera nedlopp för att undvika överbelastning vid kraftigt regn. Där entréer, balkonger eller gångstråk finns under takfoten läggs extra vikt vid att utkast och skarvar inte hamnar där dropp eller is riskerar att skapa problem.

Stuprör, svep och dagvatten

Stuprören dras med anpassade böjar från rännvinkel ned till fasadlinje och fixeras med svep som passar väggens material. Avståndet till fasad hålls jämnt så att röret inte ligger och skaver mot putsen. Nederdelen ansluts antingen till utkastare ovan mark eller till dagvattenledning via lövsil och rensmöjlighet. Om marknivån ligger nära sockel eller om brunnslock sitter fel i förhållande till röret justeras den nedersta delen så att vatten leds bort utan stänk mot grundmuren.

Det som brukar kräva extra uppmärksamhet på flerbostadshus

Flerfamiljshus har ofta långa takfötter, flera hörn och många anslutningar runt entrétak, burspråk eller gårdssidor. Det gör att små fel i lutning eller placering snabbt blir synliga när det regnar. I Hässelby Gård, Hässelby behöver avvattningen dessutom fungera både under höstlöv och under perioder med snösmältning, vilket ställer krav på fria flöden och stabil infästning. Arbetsmiljöverket styr hur arbete på höjd säkras, och ställning eller annan godkänd åtkomst används där takfot och fasad kräver det.

Skicka din förfrågan